50 RÄDDADE EFTER FÄRJEKATASTROF

STOCKHOLM (TT)

Bil- och passagerarfärjan Estonia sjönk i hårt väder natten till onsdagen utanför finska Utö. Ombord på färjan fanns 679 passagerare och 188 besättningsmän.

Strax före klockan sju på morgonen hade 50 personer räddats ur vattnet.

Den finländska sjöräddningen bekräftar att flera döda påträffats på olycksplatsen, men hur många vill man inte uppge.

Estonia var på väg från Tallinn till Stockholm. Enligt Estonias preliminära passagerarlista i Stockholm fanns 444 svenskar och omkring 200 estländare ombord, uppger polisen i Stockholm.

Av de 188 besättningsmännen var 13 svenskar, en finländare och återstoden ester.

Färjeolyckan skedde mycket snabbt. Estonia kantrade och sjönk på fem minuter, uppger en svensk man efter att ha räddats av Viking Lines färja Mariella.

ORSAKEN OKLAR

Varför färjan sjönk är oklart. En möjlig orsak kan vara lastförskjutning, menar byrådirektör och sjökapten Sten Anderson vid sjöfartsverket.

Larmet kom till sjöräddningen klockan 1:24 finsk tid och en timme senare var den första helikoptern på plats. Då syntes inga spår av fartyget.

Räddningsflottar har satts ut men de är svåra att upptäcka i det hårda vädret. Det är mellan 10-15 grader i vattnet. Fartyget sjönk 20-30 sjömil sydväst om finska Utö. På olycksplatsen är det 80-90 meter djupt, varför en grundstötning är utesluten.

Estlines terminal i Frihamnen i Stockholm öppnar klockan sju, och då skall kristränad personal finnas till hands för att ta hand om anhöriga till passagerarna på olycksfärjan Estonia.

BYGGD 1980

Estonia ägs av Estline, vars huvudägare är estniska staten och det svenska rederiet Nordström & Thulin AB. Fartyget hette tidigare Viking Sally. Det byggdes 1980 i Papenburg i Tyskland.

Svenska försvaret har ställt alla tillgängliga helikopterresurser till förfogande för färjeolyckan i Finland.

Från Sverige är nio tunga helikoptrar igång i räddningsarbetet vid färjeolyckan i Finland. Dessutom är två helikoptrar på väg från Danmark till Gotland, där de ska vara i beredskap.

Förutom svenska och finska helikoptrar finns flera fartyg på platsen, bland annat fyra finska färjor som tar hand om dem som räddas ur vattnet.

Räddningsarbetet försvåras av det hårda vädret och mörkret, men nu börjar vädret bli bättre.

Ett 50-tal personer har hittills räddats från den finska färjeolyckan, uppger sjöräddningen i Åbo som ansvarar för räddningsarbetet.

Enligt finska sjöräddningen har nästan alla av de räddade svåra skador, de är nedkylda efter tiden i vattnet. Några skadade har förts till sjukhuset i Hangö, andra har förts till närliggande Utö där en tillfällig vårdcentral med läkare och sjuvvårdspersonal upprättats.

En skadad har förts till Sverige.

Enligt Estlines trafikchef Carl Gustaf Åkerhielm finns fortfarande överlevande kvar i vattnet, simmande och i livbåtar. Han har ännu ingen uppfattning om haveriorsaken - Fartyget var i mycket gott skick Det var väl underhållet och man har genomfört regelbundna säkerhetsövningar, säger Åkerhielm På frågan om varför Estonia lämnade Tallinn trots varningar om dåligt väder säger Åkerhielm att det alltid är befälhavaren som avgör detta och att Estonia tidigare gått i hårdare stormar än den på tisdagen.

Före klockan sju hade inte så många anhöriga hört av sig till Estline, där tre medarbetare i krisgruppen hade börjat sitt arbete.

På terminalområdet vaggade den svenska och den estniska flaggan på halv stång på onsdagsmorgonen.

Finska radions svenskspråkiga sändningar rapporterar att ett 20- -tal räddade hittills har förts i land på Utö. Fler räddade väntas till Utö där det finns betydande militära anläggningar.

Enligt den militära personalen på Utö fort är de räddade svårt medtagna och nedkylda. De minns inget av själva olyckan. Personalen på fortet samlar nu in personuppgifter på dem som tagits hand om på Utö. Flera av dem är svenskar.

Från kommandobryggan på den finska färjan Silja Europa dirigeras arbetet på olycksplatsen. Europa anlände till olycksplatsen en halvtimme efter att det första larmet kom, klockan 00.24 svensk tid. - Vi söker folk i sjön och vi kör fram och tillbaka här med båten. Det går inte att köra med livbåtarna eftersom vädret är så hårt. Det är svåra förhållandet, berättar Esa Mäkelä, kapten på Europa.

Tillståndet för de som återfinns varierar, "här finns allt ifrån döda till friska" enligt Mäkelä. - I början var de vi hittade i bra skick, nu blir de allt sämre.

De fartyg som befann sig i närheten av olycksplatsen beordrades dit av sjöräddningen, och de deltar i räddningsarbetet så länge de behövs. Förutom Europa, som var på väg från Helsingfors till Stockholm, finns Siljas Symfony, på väg från Stockholm till Helsingfors, Silja Finjet, på väg från Helsingfors till Travemünde.

Viking Lines färjor Mariella, på väg från Helsingfors till Stockholm, samt Isabella deltar också i arbetet på olycksplatsen.

I Tallinn utlyste president Lennart Meri en allmän sorgedag.

Flaggorna sänktes på halv stång över hela Tallinn, även på det mäktiga tornet Långe Herman på Domberget. Flaggan där är en symbol för landets frihet.

Strax efter klockan halv åtta på onsdagsmorgonen hade fyra räddade från Estonia tagits emot av häslovårdscentralen i Hangö. Flera räddade är på väg.

Räddningscentral på finska Utö tar hela tiden emot fler räddade. För en del av dem uppges tillståndet vara kritiskt. De är mycket uppskakade och nedkylda. De minns just ingenting av olyckan och kan inte tala om hur de hamnade i vattnet, uppger löjtnant Jarkko Miettinen.

Svenska haverikommissionen sammanträder klockan tio i Stockholm till följd av färjekatastrofen.

Haverikommissionen har ansvaret på den svenska sidan biträdda av sjöfartsverket.

Strax före klockan åtta hade 90 personer räddats efter den finska färjekatastrofen. Sjöräddningen i Åbo, som ansvarar för räddningsarbetet, bekräftar att också flera döda återfunnits, men hur många vill man inte uppge.

På olycksplatsen finns enligt sjöräddningen minst sju fartyg, varav fem passagerarfärjor. Elva helikoptrar, varav åtta svenska, deltar i räddningsarbetet.

Vid halv åtta-tiden hade ett mindre antal personer kommit till Estline-terminalen för att möta anhöriga som väntades med Estonia.

Där togs de emot av en krisgrupp, bestående av bland andra präster, socialarbetare och kuratorer. - Vi gör så gott vi kan. Vi har mobiliserat sjukvård och socialvård, berättade Bo Brissmar, ledningsläkare i krisgruppen. - Vid behov kan vi hänvisa till akutmottagningarna vid Huddinge sjukhus, Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset.

En 20-årig estnisk kvinna fördes av en de svenska räddningshelikoptrarna till Huddinge sjukhus utanför Stockholm. - Hon undersöks för närvarande och mår efter omständigheterna bra, säger Stig Nyberg, chef för katastrofkansliet på sjukhuset.

Estländskan hade lyckats ta sig till en av fartygets livbåtar och kom till Huddinge sjukhus vid 5.30-tiden. Huddinge sjukhus sände under natten ut två räddningsgrupper och en sjuksköterska med de svenska helikoptrar som deltar i räddningsarbetet på katastrofplatsen. - Det är inte känt att flera överlevande skulle föras hit, säger Stig Nyberg. Vi ligger i det tredje ledet i räddningsberedskapen. Finland ligger först. Huddinge sjukhus är mycket stort och har en kapacitet som utan extra personalinkallelser klarar också stora olyckor. - Vår dagpersonal har just gått på och vi bedömer att vi inte behöver förstärka den. I natt drog vi på något i katastrofberedskapen men vi klarar mycket människor med vår väldiga kapacitet, anser Nyberg. - Vi har också sänt ut en grupp kuratorer till Estlines terminal i Stockholms frihamn för att hjälpa till och ta hand om anhöriga som kan komma dit, säger han.

Ombord på Estonia fanns 52 personer från pensionärsorganisationen PRO i Norrköping, rapporterar Radio Östergötland.

PRO i Norrköping har öppnat en krisjour i Stadshuset dit folk kan vända sig.

Ytterligare sex skadade från färjekatastrofen är på väg till Sverige och Huddinge sjukhus.

- Vädret kan inte ha varit huvudorsaken till olyckan. Det här var inget extremväder, och det här fartyget har varit ute i värre väder än det här.

Det säger Svante Andersson, chef för SMHI:s marina avdelning.

Han säger att SMHI levererade en specialprognos till fartyget inför resan, som mottagaren kvitterade. I prognosen förutsågs en storm och vågor på upp till 5-6 meter. - Sådant här väder inträffar ett par gånger per år, säger Svante Andersson till TT.

I Stockholm flaggades på halv stång kring regeringshögkvarteret och riksdagshuset på onsdagen.

Klockan elva på onsdagsförmiddagen inleds ett extra regeringssammanträde med anledning av nattens händelser, meddelar statsrådsberedningen.

Sökandet efter överlevande från Estonia avtar nu, berättar Ulf Samuelsson, säkerhetschef på Silja Line Scandinavia. Han befann sig vid 9-tiden ombord på Silja Symphony, en av de färjor som deltar i räddningsarbetet. - Troligheten minskar att det finns några kvar, säger Ulf Samuelsson. - Det kan ju, om man har tur, finnas någon till. Han berättar att det inte går att se något av den sjunkna färjan. - Ögonvittnen har berättat att den sjönk väldigt fort i djupet, så det blev inte mycket kvar, säger Ulf Samuelsson. Lite flytvästar, lite bråte.

Silja Symphony har fått ombord flera överlevande och en död person. Men stämningen ombord på färjan är ändå lugn. Information har gått ut till de cirka 1 400 passagerarna ombord och en krisgrupp finns i beredskap. - Det är en fruktansvärd olycka, säger Ulf Samuelsson. - Man tror inte att det är möjligt. Det är ju moderna fartyg, så det är svårt att förstå att det kan inträffa en sådan här olycka på Östersjön.

Anders Eriksson anställd på Nobel Elektronik har överlevt färjekatastrofen och förts till finska Utö för vård. Det uppger hans arbetskamrat Kjell Edholm som kommit till färjeterminalen i Stockholm för att möta två arbetskamrater. Anders Eriksson har ringt till sina föräldrar. Han berättade att han legat i vattnet i fem timmar innan han plockades upp och fördes till Utö. - Jag vill berätta att en av mina kompisar överlevt och hoppas få höra vad som hänt den andre, säger Kjell Edholm. Edholm skulle möta den räddade Eriksson på terminalen. Tillsammans skulle de på onsdagsmorgonen åka ut på säljuppdrag i Stockholmsområdet.

Den andre anställde vid Nobel Elektronik kom från Göteborg dit han skulle ha kört vidare med bil från Stockholm. Något besked om honom hade ännu inte kommit på onsdagsmorgonen.

- Vi vet inte om det är möjligt att bärga fartyget, säger Karl- -Gustaf Åkerhielm som är Estonias talesman i Sverige till TT.

Regeringskansliet meddelade på onsdagsmorgonen att statsminister Carl Bildt beslutat om allmän sorgeflaggning i Sverige. Flaggorna vid alla offentliga byggnader i landet ska halas på halv stång under dagen på grund av färjeolyckan i Östersjön.

Enligt Carl Gustaf Åkerhielm har 60-70 anhöriga sökt sig till det kriscenter som upprättats vid den estländska terminalen.

Ett 20-tal sjuksköterskor, psykologer, läkare och andra finns på plats.

Något besked har de anhöriga inte kunnat få. Prästen Magnus Magnusson ingår i krisgruppen: - Det enda jag kan ge är att mänsklig värme. Jag har inget besked, man vet ju vilka som var med på båten men inte vilka som räddats, så det är en orolig väntan för de anhöriga. Carl Gustaf Åkerhielm beskriver stämningen som mycket tryckt, såväl inom rederiet som bland de anhöriga. - Det är en oerhörd förlust för alla. Jag känner själv ett antal kollegor och anställda som var ombord på båten. Jag vet inte vilka som överlevt. - Man kan ju bara hoppas, säger han.

Enligt honom ska Estonia klara vindhastigheter på minst 30 meter per sekund.

En företrädare för Estlinerederiet i Tallinn uppgav i estnisk radio, enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax, att katastrofen inträffat sedan färjans motorer stannat. Stormen vände färjans ena långsida mot vågorna och vinden, varvid lasten ombord försköts. Därefter kantrade färjan, sade han. Han uppgav också att nödsignalen från färjan var mycket kort och bara sade: motorerna har stannat, slagsida 30 grader. Därefter bröts kontakten.

Enligt prästen Magnus Magnusson är några av de anhöriga som sökt sig till Estonias kriscenter uppgivna och gråter, men de flesta verkar samlade. - Vårt stora arbete börjar när vi kan ge de definitiva beskeden. Så småningom får vi börja underrätta de anhöriga som inte vet om olyckan.

Han räknar med att det kommer tre anhöriga till varje passagerare. - Det betyder att vi så småningom får hjälpa minst 2 500 personer vid kriscentret.

Två elever från gymnasieskolan i Sollefteå, en lärare och ytterligare en person ingick i sällskapet som fanns ombord på Estonia. De reste till Estland i lördags för att överlämna en hjälpsändning.

Rektor Per Elof Negga har informerat skolans personal och elever.

Den som har förfrågningar eller upplysningar om personer som var ombord på Estonia kan ringa till polisen i Malmö, som öppnat telefonlinjer för att avlasta polisen i Stockholm. Telefonnumret är 040-20 10 00.

På centralsjukhuset på Åland finns nu åtta överlevande från färjekatastrofen. - De var alla svårt nedkylda när de kom in men är nu i gott skick, säger översköterskan Sylvia Karlsson, till TT. De åtta kom till sjukhuset vid nio-tiden. De är alla i 30-årsåldern. Bland de åtta finns svenskar, ester, en dansk och en engelsman. - Någon av de överlevande hade legat i vattnet i fyra timmar, säger Sylvia Karlsson. - De håller på att flyttas över till vanlig vårdavdelning.

På svenska ambassaden i Tallinn vet man hittills med säkerhet att ett 50-tal svenska medborgare checkat in sig på färjan och också gått ombord. - De tillhör gruppen individuella passagerare, som beräknas till cirka 150 personer, säger ambassadör Lars Grundberg. - Av dessa 150 passagerare är, förutom svenskar, cirka 70 ester, 8 norrmän, 8 letter och några finländare, säger Grundberg.

I övrigt har ambassaden inga ytterligare säkra uppgifter om nationaliteter.

- Passagerarna kan delas in i tre kategorier: kryssningsresenärer, gruppresenärer och individuella passagerare. - Det är bland gruppresenärerna det fortfarande råder största dimman beträffande nationaliteter. Bland kryssniningsresenärerna kan finnas cirka 300 svenskar, säger Grundberg.

Det som försvårar nationalitetskontrollen är de olika bokningsmetoder och bokningssystem som förekommer och som är svåra att sätta ihop, konstaterar Grundberg. - Till sist finns namnen i datorerna men i första omgången när vi var nere på bokningskontoret i natt så framgick det bara beträffande grupperna vem som bokat. Det stod en resebyrå i Sverige, en person eller en institution till exempel, säger Grundberg. - Det är fruktansvärt det som hänt. Vi har ju själva här många bekanta och släktingar till ambassadpersonalen som var ombord, berättar Grundberg.

Han hoppas att nationalitetskontrollen ska klarna någorlunda under onsdagsförmiddagen. - När det gäller namn på svenskar kommer namnuppgifterna att lämnas ut i Sverige genom UD:s rättsavdelning, säger Grundberg.

Över 100 personer har räddats, uppgav enligt Reuter på förmiddagen Kai Laakso, officerare vid finländska kustbevakningen som fungerade som samordnare i Åbo. Till TT uppgav samma räddningstjänst dock att drygt 90 personer räddats. Mellan 10 och 20 har påträffats döda.

Det var på onsdagsförmiddagen oklart om Sverige skall utreda haveriet eller delta i utredningen. - Vi är formellt sett inte behöriga att utreda färjekatastrofen eftersom den varken skedde med ett svenskflaggat fartyg eller inträffade på svenskt territorium, säger statens haverikommissions ordförande Olof Forssberg till TT. - Men jag tycker att det är självklart att Sverige skall vara representerat i den utredning som måste komma till stånd. - Det här ligger för närvarande på regeringsnivå. Jag utgår från att regeringen har inlett underhandlingar med berörda länder för att hitta ett lämpligt sätt att utreda olyckan. - Estland är ju berört och Sverige är i hög grad berört. Vi är självklart beredda att biträda en utredning eller leda en utredning, säger Forssberg.

- Det måste upprättas krisgrupper överallt ute i kommunerna där det finns anhöriga till färjeolyckan, säger Lars Österdahl från Räddningsverket TT.

Han uppskattar att cirka åtta personer kring varje omkommen behöver hjälp. - Kanske blir det 4 000 personer som nu behöver hjälp i en krisgrupp. - Vi har lärt av tidigare olyckor att det inte räcker att ha ett kriscenter nära olycksplatsen direkt efter olyckan, människor behöver hjälp och stöd även i sin hemmiljö. Räddningsverket har sedan 1990 utbildat 1 000 personer från 200 kommuner. I första hand har personal inom socialvården och skolpsykologer utbildats, men även personal från kyrkan, polisen, räddningstjänsten och primärvården.

Från Vilhelmina gymnasieskola i Västerbottens inland fanns fem flickor från årskurs tre, skolans rektor och två lärare ombord på färjan. De hade besökt en gymnasieskola i Litauen. I församlingshemmet har en krisgrupp upprättats där elever från flickornas klasser tas om hand.

Statsminister Carl Bildt åker under dagen till Åbo för att träffa Finlands statsminister Esko Aho och Estlands statsminister Mart Laar.