ESTONIAS ESTNISKA PERSONAL HJÄLPTE REDERIET SÄNKA SINA KOSTNADER

STOCKHOLM (TT)

Estonias besättning bestod till största delen av estländare.

- Det är en kostnadsfråga, inte en kompetensfråga, betonade Ronald Bergman, VD i Nordström & Thulin vid en presskonferens på torsdagen.

I slutet av oktober ska en ny passagerarfärja, Diana II, börja trafikera sträckan Stockholm-Tallinn för Estline, som tidigare planerat.

Nordström & Thulin anser att rederiet fick ekonomiska problem, därför att personalkostnaderna för färjelinjen blev för höga, när den till en början kördes med svensk besättning, som är dyrare än estnisk personal. - Vi försökte få både svenska och estniska staten att betala en del av kostnaderna, berättade Bergman. Svenska staten vägrade betala och den estniska hade inte råd. - Carl Bildt vädjade till estniska staten om att färjan skulle få en blandad personal från båda länderna, men det gick inte esterna med på, sade Bergman.

Estline drivs som ett joint venture-bolag mellan Nordström & Thulin och Estonian Shipping som tidigare var ett av de stora rederierna i Sovjetunionen. Estonia, som köptes 1993, var rederiets flaggskepp.

Bergman förnekade att fartygets säkerhet skulle äventyras på grund av estnisk personal trots att man hade flest svenska passagerare ombord. - Besättningen kan svenska eller engelska, det har varit ett krav från vår sida, sade Bergman. Det är också många som kan svenska i Estland, det är ett populärt språk där.

BLEV LÖNSAMT

Trafiken mellan de båda länderna har blivit lönsam för rederiet efter utflaggningen.

Estline beslutade att hyra färjan Diana II sedan trafikströmmen ökat stadigt till 200 000 passagerare under första halvåret i år. Under hela 1993 reste 280 000 resenärer med Estline. Under samma period nästan fördubblades godsmängden.

Olyckan känns fortfarande obegriplig och oförståelig för rederiets ansvariga personal. - Fartygets lastportar inspekterades och fick utfärdade certifikat så sent som 9 september i år, sade Sten Christer Forsberg, teknisk chef på Nordström & Thulin. Den inspektion som gjordes strax innan Estonia avseglade var inte officiell utan mer en träning för sjöfartsinspektörelever från Estland.

Han berättade att de spännband man riktat klagomål på bara varit övertaliga. - Båten var nästan helt perfekt.

KRISMÖTE OM FRAMTIDEN

Estlines ledning satt i krismöte på torsdagens angående rederiets framtid. Men enligt Ronald Bergman ruckar man inte på planerna att sätta Diana II i trafik under hösten. - Om ett flygplan störtar slutar inte folk att flyga, sade han.

Man räknar med en nedgång i nöjestrafiken till Estland. Men Bergman betonade samtidigt att det finns ett fortsatt starkt behov av tunga transporter.

Diana II ska gås igenom grundligt innan hon sätts i trafik i oktober för att undvika att en liknande olycka händer igen. Det försäkrar den tekniske chefen Forsberg. Även Estlines nya färja Diana II har varit olycksdrabbad. I februari 1989 grundstötte fartyget med 497 passagerare ombord och sprang läck strax innan den skulle anlöpa Kapellskär. Färjan trafikerade då sträckan Nådendal-Kapellskär av rederiet Viking Line. Ingen person skadades vid grundstötningen. Sjöfartsverket riktade skarp kritik mot färjans besättning vid olyckstillfället, bland annat för att man inte fullföljt att reparera länspumpsystemet som var ur funktion vid grundstötningen. Diana II lyckades ta sig till hamnen, men befann sig i ett akut krisläge eftersom hjälpmotorerna stoppats till följd av allt vatten.

UTREDDES ALDRIG

Sjöfartsverket anmälde olyckan till åklagare, men fallet var då preskriberat, varför skuldfrågan aldrig utreddes av åklagarmyndigheten i Stockholm.

Enligt sjöfartsverket hade maskinbefälet störst skuld i olyckan. - En rörbit fattades på länspumpsystemet, vilket gjorde att man inte kunde länsa färjan vid olyckstillfället. Detta var främst maskinchefens ansvar, säger Bengt Norman, fartygsinspektör på sjöfartsverket.