|
Anders Andersson |
| |
| |
Sjökapten Anders Andersson engagerades av Nordström & Thulin,
Estlines svenska ägare, för att förbereda och genomföra
övertagandet och omflaggningen av M/S Wasa King till M/S
Estonia. Han seglade en period med Estonia som supervisor för
befälhavaren. Andersson intervjuades den 7 augusti 1996 av Hans
Rosengren, Bengt Schager och Sten Andersson, den svenska delen
av JAIC.
Längst ner på sidan finner du länkar till dokument kopplade till Anders Andersson.
Se även Estoniasamlingens Personförteckning.
|
| |
|
Upptagningen har brusreducerats, då originalupptagningen på band är av dålig kvalitet.
|
| |
| |
| Anders Andersson berättar om sina nautiska erfarenheter och vilka
erfarenheter han har som fartygsbefälhavare och då framför allt
av färjetrafik. |
07:16 |
128 kbs |
48 kbs |
| |
| Han berättar om arbetet i samband med övertagandet av fartyget
och omflaggningen hösten 1992. Han seglade med färjan mellan
Vasa och Umeå för att sätta sig in i båten. Han var där från
november tills båten gick till varv i Åbo i december. Nordström
& Thulin skickade också upp en svensk maskinchef inför
övertagandet av båten. Förberedelsearbetet var omfattande –
inte minst säkerhetsfrågorna. |
|
|
|
| |
| Instruktionerna från Nordström & Thulin, de svenska ägarna av Estline,
var att han skulle sätta sig in i båten på samma sätt som om han
skulle ta över den som befälhavare. |
07:51 |
128 kbs |
48 kbs |
| |
| Andersson berättar att det var meningen att delar av den estniska
besättningen skulle komma upp och följa med båten för att lära
sig den men det drog ut på tiden. Så småningom kom en maskinchef,
en elektriker och en maskinist upp. Anders Andersson var särskilt
angelägen om att Estonias befälhavare Arvo Andresson skulle komma
upp. Andresson kom upp en gång till Umeå och följde med till Vasa
innan han flög hem till Tallinn. Han återkom sedan samma dag som
fartyget gick från Vasa till varvet i Åbo. En överstyrman kom vid
jultid. |
|
|
|
| |
| Resten av den nya besättningen anslöt i Åbo där fartyget låg på varv
i två veckor. Det var mycket arbete som skulle göras – omflaggning,
klassningar och mycket annat. Bara att ändra alla skyltar ombord
var ett omfattande arbete. |
|
|
|
| |
| Andersson talar om hur viktigt det är att lära känna ett fartyg ordentligt.
Han hade velat att såväl befälhavaren som överstyrman skulle komma
upp för att segla med fartyget under en längre period. De borde ha
gått parallellt med Wasa Kings befälhavare och överstyrman för att
suga in all kunskap de kunde få. Han beskriver M/S Estonia som ett
väldigt vindfång. Hon var ett svårkört fartyg. |
|
|
|
| |
| Andersson talar om vikten av flexibilitet när man lastar. Det går inte
att göra en lastplan eftersom bokningslistan ändras hela tiden.
Det är en konst att få optimal och säker lastning. Han vet inte hur
lastningen gick till i Tallinn eftersom han inte släpptes in där.
I Stockholm sköttes fanns en person som Nordström & Thulin
projektanställt från ett finskt rederi för att stötta den estniske
överstyrmannen. |
08:51 |
128 kbs |
48 kbs |
| |
| Anders Andersson hade lotsbehörighet för Stockholms skärgård en behörighet
som han körde in på Nordestonia. |
|
|
|
| |
| Han får frågan om det var aktuellt att ta över folk från Nordestonia.
Svaret är att stämningen var för infekterad. |
|
|
|
| |
| Andersson säger att det från estnisk sida fanns en aversion mot svensk
inblandning. Han talar om oenighet på Estlines styrelsesammanträden
som hölls ombord en gång i månaden. Han beskriver dessa sammanträden
som en kamp varje gång om svenskarnas vara eller inte vara i Estline.
Andersson såg sin roll ombord som att hans uppgift var att tillvarata
Nordström & Thulins intressen. |
07:56 |
128 kbs |
48 kbs |
| |
| Han berättar om en episod precis när båten kommit till Tallinn för första
gången där man slutförde intrimningen av båten. Han vaknade en tidig
morgon av att båten slog hårt mot kajen på grund av att den inte hade
några fendrar. Andersson var rädd för skador och upplevde att det var
en situation som äventyrade fartyget. Arbetet med att ordna fendrar till
båten var komplicerat och ledde till meningsskiljaktigheter mellan honom
och kaptenen. |
|
|
|
| |
| Anderssons uppfattning om befälhavaren är att han var en person som ytterst
ogärna tog råd. Samtidigt hade han en stark ställning. Andersson beskriver
honom som Escos ”guldkalv”. |
08:53 |
128 kbs |
48 kbs |
| |
| När det gäller organisationen ombord anser Anders Andersson att mycket var
fast i det gamla kommunistsystemet – en hård toppstyrning. Han beskriver
en organisation där befälhavaren trots sina begränsade erfarenheter av
färjetrafik gick in och ändrade i hotell- och restaurangfunktionerna ombord.
Där och i butikerna kom personalen från bl.a. Viking och Silja. De var,
säger Anderson, proffs som kunde sina jobb. |
|
|
|
| |
| Andersson får frågan hur han såg på bryggrutinerna ombord på Estonia och
hur han upplevde befälhavarens sätt att styra styrmännen. Han talar
om en i hans mening auktoritär och dominant ledarstil. |
07:48 |
128 kbs |
48 kbs |
| |
| Han berättar om tillfällen då M/S Estonias befälhavare inte kunde skilja
på styrbord och babord och hur Andersson kände sig tvingad att
handgripligt ta över spakarna för att undvika olyckor. |
|
|
|
| |
| Andersson var anställd som supervisor för befälet på M/S Estonia. Det vara
tänkt att han skulle vara med och hjälpa till att manövrera fartyget
men han släpptes aldrig fram till spakarna. Han hade inga befogenheter
att kommendera befälhavaren. |
06:07 |
128 kbs |
48 kbs |
| |
| Han gör jämförelser mellan M/S Estonias båda befälhavare. |
|
|
|
| |
| Anderssons uppfattning är att det ofta rådde meningsskiljaktigheter mellan
de svenska och estniska ägarna. Incidenter som han rapporterade till
Nordström & Thulin fick ingen genklang hos den estniske ägaren. Anderssons
order från sina uppdragsgivare var att hålla sig på bryggan. |
|
|
|
| |
| Anders Andersson rapporterade till Nordström & Thulins rederichef Sten-Christer
Forsberg som satt i styrelsen för Estline. |
06:48 |
128 kbs |
48 kbs |
| |
| Han får frågan om han tyckte att det utvecklades i rätt riktning. Svaret är
nej. Andersson berättar om några händelser i Stockholm och Tallinn. |
|
|
|
| |
| Han framhåller att det han berättat bara är några få i en lång rad av händelser
som inträffade kontinuerligt under hans tid ombord. Han återkommer till
motsättningarna mellan sina svenska uppdragsgivare och den estniske ägaren.
Han talar om det gamla kommunistsystemet, nyvunnen frihet, nationalism och
stolthet. Esco upplevde han som mycket starka. Han berättar något om
konstellationens tillkomst. |
05:57 |
128 kbs |
48 kbs |
| |
| Andersson får frågan om man kan köra i hårt väder med ett bogvisir som slår
upp och ner utan att märka det. Han beskriver Estonia som ett fartyg där
varje vågstöt hördes ordentligt. |
|
|
|
| |
| Han talar om vikten av att hålla särskild uppsikt över bland annat fördäck när
det är hård motsjö och båten stampar. Betydelsen av att med jämna mellanrum
tända strålkastarna för att kontrollera läget. |
|
|
|
| |
| Anders Andersson gör jämförelser mellan den ledarstil som råder på ett
svenskt fartyg och ledarstilen på M/S Estonia. På svenska fartyg
finns utrymme för självständiga initiativ från styrmännen. Blåser det
hårt kan en styrman sakta ner och sedan meddela skepparen. Andersson
menar att stämningen ombord på Estonia var inte sådan att det fanns
utrymme för egna initiativ från styrmännens sida. |
04:31 |
128 kbs |
48 kbs |
| |
| Samtalet kommer in på Anderssons begränsade befogenheter och att han i ett
antal situationer överträdde dem. Hans tror att många av diskussionerna
i styrelsen handlade om just detta. |
|
|
|
| |
| Nedan länkar till relevanta dokument i samlingen:
|
|
|
|
| |
| Polisförhör med Andersson ang omflaggningen av Estonia m.m.
|
|
|
|